Vad är problemet?

Okej. Ni som brukar vara inne vet att det här inte är en politisk eller för den delen en seriös blogg. Men måste verkligen få skriva av mig.


En pojke på 11 år nekas att ens få kandidera för rollen som lucia i en skolas luciatåg. Pojken förstår inte varför och får bara svaret att "lucia är en tjej".


Jaha... men lucia som traditionen härstammar ifrån var troligen latina samt brunett. Hur många här kopplar ihop lucia med en blond tjej? Varför i hela världen ser folk det som att en tradition går om intet om lucia (hemska tanke!) är en kille? Kommer inte samma sånger sjungas, samma fika att ätas och samma tradition att hållas?


Att inte kunna få delta i en skolaktivitet endast pga sitt kön är för mig så idiotiskt att jag snart kommer slå huvudet i väggen av frustration. 


Två kommentarer jag läst från några som inte ville se en manlig lucia var "men vilken kille vill vara lucia?" och "jag tror ingen kille egentligen vill vara lucia utan att det är ett påhitt från föräldrarna". 

Alltså... ska vi vända på argumenten en gång.

"Men vilken tjej vill spela ishockey?" "Men vilken tjej vill jobba som brandman eller skogshuggare?"

"Jag tror ingen tjej egentligen vill klippa en pojkfrisyr utan det är ett påhitt från föräldrarna"
"Jag tror ingen tjej egentligen vill dricka bärs och se på fotboll utan det är ett påhitt från föräldrarna". 



Ingen ska någonsin diskrimineras pga sin sexuella läggning, sitt kön eller sin hudfärg (etc). Därför tycker jag det är förkastligt av en SKOLA att sätta "tradition" före en pojkes känslor. Jämställdhet gäller alltså bara när det är flickor som missgynnas? 



Måste kanske förtydliga att jag INTE är för någon form av kvotering utan jag är för att alla som vill ska få kandidera som lucia på lika villkor som övriga kandiderande. 


Grodan ger tummen upp för manliga lucior.



Yours sincerely invisiblefrog

Dagens fakta

Dagens fakta är att grodan kommer faila stort på måndagens kemi och biokemi skrivning. 




Såhär såg jag ut när jag började plugga imorse.




Bilden talar för sig själv




Tar en pluggpaus och drar in och kollar på julklappar istället. 


Totalt meningslöst inlägg - so grodbloggsstil


Yous sincerely invisiblefrog

Middagsmys i tentaplugget

Sitter i Johannes studenttröja (hehe) och mumsar på lasagne. Har pluggat matte inför nästa veckas tenta i några timmar och huvudet känns lite som att någon bundit fast mig i en karusell och sedan slagit på maxhastigheten. 



I have no idea vad sjutton jag gör med tummen.






En sak som är rolig med lasagne är att det som ser ut som spya (och i skolmatsalen minns jag att den brukade smaka något åt det hållet med) så jag var lite skeptisk när Johannes stoppade in den i ugnen. 


Blev positivt överraskad. Ett ord. Mums.

Och titta! Det är smurfar på förpackningen. Hur kan man inte älska det?







Yours sincerely invisiblefrog

Birthday of the Power King of the People

Idag fyller världens finaste tjej (och min bästa vän) hela 19 år!! HURRA!




Grattis älskade Emma!







Tycker alla som läser det här ska surfa in till hennes grymt snygga blogg http://emmakristiansen.blogspot.com/ och säga grattis! 



Yours sincerely invisiblefrog

Pappersmys

Konversation mellan grodan och prinsen



Johannes : "Jag måste handla julpapper!"
Jag: "Huh?"
Johannes: "Ja papper med julmönster!"
Jag: "För att slå in julklappar?"
Johannes: "Nej jag menar hushållspapper!"
Jag: "... varför?"
Johannes: "... för det är mysigt."
Johannes : "Jag måste handla julpapper!"
Jag: "Huh?"
Johannes: "Ja papper med julmönster!"
Jag: "För att slå in julklappar?"
Johannes: "Nej jag menar hushållspapper!"
Jag: "... varför?"
Johannes: "För det är mysigt."







Yours sincerely invisiblefrog

Dagens "fräckis"

Killar brukar ofta på morgonen inse att de har ett stående problem. Då är det bara att tag i det och dra en slutsats.


Hahahahahah....



Emma och jag

(Bilden är tillägnad världens bästa Emma som av någon märklig anledning dras till varelser med två pucklar ;) <3)

Jag har tråkigt ja. Borde egentligen plugga. Men fuck that (maha). Nej nu ska jag skärpa mig.


Måste leta efter några satser i matteboken först bara. 


Nej nu har de här dåliga skämten nått sitt klimax. 



Yours sincerely invisiblefrog

Nu är det illa


Seriöst. Nu är det kris. 



Kladdkakan är slut, jag åt upp de sista äggen i morse och har inga pengar förrän fredag. 




Hur ska jag nu överleva allt förbannat plugg?



U mad bro?




Mayday mayday, frog down!


Yours sincerely invisiblefrog

Vill inte

Vill inte se

Vill inte höra

Vill inte veta

Vill inte falla

Vill inte gråta

Vill inte känna




Stoppar fingrarna i öronen och kniper ihop ögonen

Nynnar meningslösa melodier

Vaggar långsamt fram och tillbaka

Vaggar tills mörkret bedövar mina sinnen

Vaggar tills hjärnan slutar tänka

Vaggar tills luften tagit slut


// Mia Lejon 20 november 2011






Yours sincerely invisiblefrog

Me Gusta

Har suttit och dött av skratt i snart en timme åt:


http://megustacomic.com/

Vet inte om det är för att jag är trött eller för att jag helt enkelt har en awesome humor. I would say a little bit of both.


Har btw käkat chips med dipp samt lösgodis till middag...





Yours sincerely invisiblefrog

Personligt, varning antar jag

OBS! Vill du som läsare fortfarande ha bilden av mig som en problemfri alltid skuttande groda: Sluta läs och käka en kaka istället.

Resten: Ta ni er en kaka också. Bara för att det är nice.



Tror jag bloggat om den här tidigare men det är en utav mina texter som alltid kommer tillbaka i mitt liv. 


Hennes idol är skyltdockan som står i fönstret utanför butikerna. Denna perfekt formade varelse. Naken eller påklädd, den är alltid lika ståtlig och vacker. Det är som magi.


Hon går hem varje dag och ställer sig framför spegeln. Drar in magen, håller andan och granskar effekten i reflexionen. Nästan. Hon är nästan där nu. Bara några kilo till så har hon samma midja som skyltdockan. Några kilo till så är hon framme vid sitt mål.
Perfektion.

// Mia Lejon 21/2-2011







Varför låter jag det fortfarande påverka mig? Varför granskar jag fortfarande med världens mest kritiska ögon? Varför i hela världen är min hjärna fortfarande infekterad med lögner?


BMI, BMI, BMI 

"Du ligger på gränsen till övervikt" - BMI varje gång jag envisas med att räkna ut skiten.

"Du ligger ett streck över BMI-skalan" - Skolsköterskan åttonde klass.

"Måste komma under 19, måste klassas som underviktig" - Jag, hela förra året och halva detta.



Jag har aldrig någonsin hatat något så mycket som jag avskyr de tre orden. Body Mass Index. BMI, tack för att du gjort större delen av mitt tonårsliv till ett helvete.


Men. Det är dessutom ett stort men. Jag är starkare nu. Jag faller inte för bullshit längre. Därför kan jag just nu med en kaka i munnen skratta åt de bokstäverna. Skratta åt alla lögnerna. Skratta åt alla pro-ana sidor.


BMI: fuck you. Skrattar bäst som skrattar sist. 






Vikt: 69-70 kg
Viktuppgång: + 10 kg

And still looking absolutely FABULOUS!


Yours sincerely invisiblefrog


Funderar på brownies, den lagliga sorten








Okej då, säger du det så!



Efter tre timmars ilsket hårdragande, förbannade små skrik och kastande av facit i väggen gav jag upp att plugga integraler för idag. Har sen dess inte gjort ett piss bortsett från att handla tillsammans med prinsen, städa undan, laga mat, äta mat, läsa bloggar, muttra ilsket om matten samt rapa. 

Okej så lite mer än ett piss har jag väl gjort då. 


Nu ska jag tänka ut något som t.o.m. jag kan klara av att baka. Inte för att jag är sugen. Mest för att visa att jag kan.


Eller ja, mest för att ha en ursäkt att slippa börja plugga igen.


Yours sincerely invisiblefrog

A miracle

YES! I DID IT!

Jag lyckades faktiskt! Helt otroligt, kan inte fatta det! 






Godkänt på första mattetentan: Check.


Yours sincerely invisiblefrog

Jag lever

Oror er inte (ni få näsapor som fortfarande orkar bry er om grodan), jag lever!


Chalmers dödar bara all min tid, bokstavligt. Har knappt tid över till att sova och äta.


Här slänger jag in en bild på mig och min släkt från naturhistoriska. 






(För er som inte fattar: mitt efternamn är Lejon)




Bebisar <3 (och sen några random rosa spökskor)




Yours sincerely invisiblefrog

Ledig

Mattetentan igår ska vi inte tala om. 

Istället kan vi prata om att grodan äntligen har en hel ledig helg utan något plugg att se fram emot! WIIIE!


Jag och prinsen valde att lyxa till det igår kväll till middagen för att fira att vi överlevt en tentavecka.






Lite gottgott till mig.


Lite troll



Fläskfilé


Älskade klyftpotatis och sås <3


Jag längtar galet till jul förresten... IKEAs fel. Åå... jul <3


Yours sincerely invisiblefrog

Om IKEA säger så, måste det vara sant

Tog en paus från tentaplugget (har tentavecka just nu) igår och drog till IKEA tillsammans med prinsen, Emma och Marcus. Köpte köttbullar och matsalsbord (okej prinsen bjöd på köttbullarna) och kände mig riktigt vuxen och nöjd.

När vi kom ner till lagret och kassorna fick jag dock en smärre chock. Julgranar och pynt. ÖVERALLT.

Att de börjar med julpyntet nu redan i oktober, innan det ens varit den där fruktansvärda "klä ut sig göräckligt och snylta på grannens godis" tiden, innebär självklart bara en sak.


Julen ska börja firas redan nu. 


Och jag är inte sämre än att jag lyder IKEA. Så idag har jag tillsammans med en kopp cappucino och matteboken sällskap av julmusik. 









http://www.youtube.com/watch?v=BmfXYNPeamc&feature=related


Yours sincerely invisiblefrog




19 vs 33

Skulle gå från bussen hem till mina föräldrar i fredags. På vägen mötte jag ett gäng 12-14 åringar (svårt att avgöra nuförtiden), 5 killar och en tjej. Helt plötsligt vräker en av killarna ut sig.


"Ey är du Richards mamma"



Eh... ja... eller nja... eller nee.


Så vad tycker ni bloggläsare. Ser jag ut som en mamma med en son Richard?






För att ge ungdomarna, förlåt barnen, lite cred. Jag hade faktiskt klippt lugg. Och hade glasögon. Samt en röd kappa. Om det skulle göra någon skillnad. Förmodligen inte.


Tänka sig... jag som inte ens börjat pensionsspara än.


Yours sincerely invisiblefrog

Pictures - just because it's easier than letters

Hittade massa bilder som jag tog när jag och älskling var på promenad hemma hos hans föräldrar. Eftersom förra inlägget blev så långradigt kanske det här kan muntra upp de som faktiskt bara läser bloggar pga bilder. (You know who you are... oh wait... ni lär inte läsa det här).




Duck <3 Frog like duck. Named him Ernie.







Prinsen envisades med att jag skulle ta kort på den. 







Hade massa fler bilder men jag har inte hela kvällen på mig. Ska faktiskt käka kladdkaka nu. Väldigt viktigt uppdrag.


Yours sincerely invisiblefrog

Händelsefull lördag...

Gårdagen var... extrem kan man väl säga. 


I början var det precis som vilken lördag som helst. Jag och älskling dissade läxorna och drog in till Allum för att shoppa kläder, mat och godis. Hittade en väldigt fin klänning på HM.






Försökte leka modell. Misslyckades.

Strax efter den här bilden togs (självutlösare, yeah) tog hela min lördag en vändning. Vi skulle nämligen börja laga mat och jag flippade ut på några frysta potatisbullar som vägrade släppa varandra så tog en kniv... jag vet vad ni tänker. Detta kan inte ha slutat bra. 

Det gjorde det inte. Rätt igenom potatisbullarna och in i mitt finger försvann kniven och whoopidido skvätter det blod lite varstans. Jag erkänner direkt. Jag skret och grät som ett barn. Blev galet rädd och vid Merlins skägg vad det sved. Spolade av fingret (okej Johannes spolade av, jag stod mest och hade panik), lindade in det i hushållspapper och trodde att det skulle sluta blöda när som helst så satte på ett plåster. 

Tre timmar senare inser jag att jag blödit igenom plåstret och fortfarande blöder när vi ska byta det så blev smått tvingad in i bilen för att åka till en nattöppen vårdcentral (jag absolut HATAR sjukhus och dylikt). Fick träffa en underbar sjuksköterska i receptionen, sedan ännu en i ett rum med allt från gynstol och bår till någon ögonmojäng.

Måste påpeka att detta är enda tillfället jag kände att jag hade velat ha en Iphone och uppdatera på fb. Såg cool ut på båren liksom.

Sjuksköterskan ville att en läkare skulle titta på fingret eftersom såret verkade vara precis lite för djupt för att kunna tejpas ihop så där blev jag och älskling kvar. I två timmar. Klockan 01:00 kom fru läkare in, och därifrån började en halvtimmes-timmes (var helt borta vad gäller tidsuppfattning) ren och skär tortyr. 

  • Tortyr nummer ett: sköljer med sprit (inte dutta, verkligen häller ut en halv flaska eller något) men det visste jag att de skulle göra så bet bara ihop.
  • Tortyr nummer två: bedövningsprutan (inte en gång, fyra gånger) rakt in i såret.
  • Tortyr nummer tre: bedövningen fungerade inte när hon började sy
Låter inte så farligt eller? Låt mig säga såhär, jag är rätt bra med smärta. Jag kan oftast hålla masken väldigt bra och blunda mig igenom den. Men det här var något helt nytt. Har aldrig vad jag minns haft så ont. För att göra det ännu värre så gick de första tre stygnen upp strax efter läkaren hade gått så fick göra om hela processen från början.

När hon trädde igenom nålen för femte gången mådde jag galet illa och kände mig svimfärdig så de fick avbryta och jag lägga mig ner. Tror jag försvann någon sekund (alltså typ millesekund), är inte säker det är lite dimmigt, men när jag öppnade ögonen stod alla och glodde på mig. Höll andan och sa åt henne att sy det sista och försökte att inte börja gråta. 

Sen när allt var klart och jag trodde jag skulle få gå så visade det sig att jag skulle få en stelkrampsspruta med. Kan ju säga som såhär, det var som en sommarbris i jämförelse med tidigare smärta. 


He... det här blev ganska långt. Duktigt av er som orkat läsa! 







Får trösta mig med att jag nu har en legitim anledning att peka fuck you. Slipper dessutom disken en vecka. 


Dagens lärdom: Tänk till två gånger innan du använder kniv och snälla... snälla grodan.... skär inte på det stället på kroppen där sjukt många nerver finns, OKEJ?!


Yours sincerely invisiblefrog

Consider myself defeated

Matten. Du vann. Jag hatar dig. Hatar dig. HATAR DIG. 


Kemin. Dig hatar jag bara lite. Men det är långt ifrån kärlek.


Matlab. Jag kan inte ens beskriva min avsky för dig ditt värdelösa skitprogram. Gör mig en tjänst och försvinn från mitt liv. 







Skoltrött? Jag? Nejdå. 

Men Mia är. Något helt otroligt. Lite sådär att hon kände för att hälla kalciumkromat i ögonen under morgondagens EVIGHETSLÅNGA laboration (två labbar vid ett labbtillfälle). Men det gjorde hon inte. Tur det kanske. Eller kanske inte.



Yours sincerely invisiblefrog

Ledsen groda. Groda ledsen.




Herre hör du mig?
Herre ser du mig?
Herre vakar du över mina steg?

// Mia Lejon



Yours sincerely invisiblefrog

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0