I'm snygg and I know it
Hej jag är en tjej som inte väger 55 kg utan närmare 70 kg och bufuckinghu vad jag lider av fetma och borde skämmas över att jag inte anpassat mig efter idealet. Hur kan det vara okej att vara så tjock och lat?
Eller vänta nu, error. Föregående text var en lögn (eller ja inte min vikt) och alla som faktiskt går på bullshiten att man bara är smal nog vid 55 kan ta sig i brasan. 55 kg är undervikt för mig. Ska jag sträva efter undervikt bara för att en gammal provocerande bloggare anser att det är den ultimata HÄLSOSAMMA vikten för ALLA tjejer? Hell to the no. Varför bry sig så mycket om vad andra människor väger? Låt folk vara för tusan!
Vare sig människor väger 48 eller 100 kg så har folk inte med det att göra. Vad hände med behandla andra som du själv vill bli behandlad? Vad hände med mind your own business? Grodan skakar på huvudet.
Yours sincerely invisiblefrog
Bye bye candy...
Jag ska göra ett test i veckan. Jag ska verkligen försöka allt jag har. Testet gäller fram till lördag.
- Inget godis (jag vet, redan där är jag nästan körd)
- Ingen saft (inga större problem då vatten smakar hundra gånger bättre)
- Inga bakverk och dylikt (sämsta grejen med jobbet - fika, fika, fika)
- Ingen pizza, donken eller dylikt (hemlagat for the win)
- Inga förbaskade chips (chipsomanen inom mig gråter)
- Inga frosties, honungspuffar eller crunchy ( :( )
Det här är bara för att bevisa för mig själv att jag KAN leva utan godis varje dag. Sedan tänker jag inte leva på salladsblad och vatten direkt men det finns så mycket GOD mat att njuta av som inte är sockerbomber, dags för mina smaklökar att få jobba lite. Sen allmänt är det lite pinsamt att som vuxen inte ens ha testat en tredjedel av alla grönsaker samt fortfarande peta bort det mesta av det som ligger på tallriken.
Ljuvliga grönsaker... oh wait. Damn it.
Sedan det där med träning. Alltså, jag är en såndär som tar en sak i taget. Palla chocka kroppen allt för mycket.
Sen är jag lite för snål för att köpa träningskläder om jag ska vara ärlig (vilket jag i de flesta sammanhang brukar vara). Ehe.
Yours sincerely invisiblefrog
Off I go
Tjenixen tjenixen!
Har insett att jag sovit alldeles för lite sisådär varje natt den här veckan och vad passar då inte bättre än att åka på konfaläger med väldigt många härliga personer! Trångt kommer det vara men sånt är bara mysigt. Jag är taggad i alla fall!
Först volontärträff dock, det är jag faktiskt också rätt taggad för.
Har insett att jag sovit alldeles för lite sisådär varje natt den här veckan och vad passar då inte bättre än att åka på konfaläger med väldigt många härliga personer! Trångt kommer det vara men sånt är bara mysigt. Jag är taggad i alla fall!
Först volontärträff dock, det är jag faktiskt också rätt taggad för.
Kanske borde jag börja med att sova för lite oftare? Så här taggad brukar jag inte bli! Önskar er en välsignad och trevlig helg.
Fotbilden är bara random. Fin.
Dåligt knutna skosnören dock.
Yours sincerely invisiblefrog
Jag tror det jag tror - deal with it.
Kikade runt lite och ramlade över en gammal dikt jag skrev i gymnasiet efter att ha fått skit över min tro. Eftersom jag ändå inte har något vettigt att skriva kan jag lika gärna lägga ut den här. Enjoy. Eller enjoya inte. För mig kvittar det.
Hur kan du tro på något som inte finns?
Varför kan du inte nöja dig med vetenskapen?
Idag finns det ändå inte någon som minns
den där mytomspunna Jesus-krabaten.
Acceptera att alla härstammar från apor.
Acceptera att det tar slut vid döden.
Acceptera att det inte är som du tror
att någon skulle påverka våra öden.
Ge oss bevis på att Gud existerar.
Mata våra hjärnor med svar.
Svar på hur man med händerna helar,
och hur man sjukdomar ur kroppen tar.
Jag har mina anledningar till min tro.
För mig räcker inte vetenskapen ord.
Att jag endast räknas som en ”jordbo”,
som med tiden kommer bli tillintetgjord.
Jag vägrar acceptera att jag inte är unik.
Att jag kommer försvinna tillslut.
Jag vägrar acceptera dödens problematik,
att jag kolar en slumpvis slutminut.
Varför kan du inte nöja dig med vetenskapen?
Idag finns det ändå inte någon som minns
den där mytomspunna Jesus-krabaten.
Acceptera att alla härstammar från apor.
Acceptera att det tar slut vid döden.
Acceptera att det inte är som du tror
att någon skulle påverka våra öden.
Ge oss bevis på att Gud existerar.
Mata våra hjärnor med svar.
Svar på hur man med händerna helar,
och hur man sjukdomar ur kroppen tar.
Jag har mina anledningar till min tro.
För mig räcker inte vetenskapen ord.
Att jag endast räknas som en ”jordbo”,
som med tiden kommer bli tillintetgjord.
Jag vägrar acceptera att jag inte är unik.
Att jag kommer försvinna tillslut.
Jag vägrar acceptera dödens problematik,
att jag kolar en slumpvis slutminut.
Jag kräver inte bevis om att min tro är inkorrekt.
Eller att ni ska upplysa mitt hjärta med kunskap.
Visa vilka mediciner som fungerar perfekt,
eller en värld där alla känner gemenskap.
Jag kräver ingenting förutom lite respekt.
Min tro ska jag inte behöva försvara.
Ni kanske helt enkelt vill ha en ursäkt,
då jag inte är som ni vill att jag ska vara?
Eller att ni ska upplysa mitt hjärta med kunskap.
Visa vilka mediciner som fungerar perfekt,
eller en värld där alla känner gemenskap.
Jag kräver ingenting förutom lite respekt.
Min tro ska jag inte behöva försvara.
Ni kanske helt enkelt vill ha en ursäkt,
då jag inte är som ni vill att jag ska vara?
// Mia Lejon 2010-10-20
Gamla snygga bilder får ni med. You are very welcome.
Yours sincerely invisiblefrog
Jantelag. Nästan i alla fall
En grej som är bra med mitt jobb är att det alltid finns frukt där. Söt och ljuvlig och välsmakande och saftig och vacker och...
Jag är hungrig, om det inte kommit fram ordentligt. Skulle kunna käka en hel fruktskål (inklusive skålen) men kände att jag inte kunde mäkta med att roffa åt mig mer än två små mini bananer förut. Jag tycker faktiskt inte att man ska ta mer! Tänk det som en ny form av osynlig jantelag:
"Tar du mer än två frukter?! Vem troooor du att du är egentligen? Är du bättre än oss och förtjänar mer frukt?! Ha? HA? Nä du, kom ner på jorden va. Annars ska jag personligen klämma ut saften ur de där apelsinerna rätt in i dina ögon varje dag i 6 månader framöver! Burn baby burn."
Okej. Kan ha överdrivit en smula.
Okej. Kan ha överdrivit en smula.
Det är nog bara 4 månader.
Burn baby burn.
Yours sincerely invisiblefrog
Random saker grodor gör
Leker med cam.
Hej. Jag är en tjej. Vilken grej.
Leverpastej.
Uschiamej.
Yours sincerely invisiblefrog
Go'morron go'morron
Ligger i min gamla säng hemma hos familjen med en hund liggandes över mina ben. Hon luktar gott. Tänkte att det är ytterst viktig information för er att veta så jag säger det igen. Hon luktar gott.
Eller ja inte för att jag känner så mycket lukt just nu. Vaknade med täppt näsa och illamående. Mamma tjötar om någonting med ingefära men jag tycker det låter förfärligt. Då härdar jag hellre ut. Jag har slagits mot förkylningar förut och damn it jag ska vinna igen!
Jag är en segerviss groda! (Ja det är min pojkvän och hans hatt i bakgrunden, elegant som bara den).
Insåg just att det ser ut som att någon boxar mig på bilden, Coolt.
Är det förresten ocoolt att säga coolt? Finns det någon åldersgräns eller är det bara ett visst år då kidsen bestämde att nu är det bara reliker som säger coolt? Är det lika ocoolt att säga kidsen?
Kanske borde kolla om jag har feber ändå.
Yours sincerely invisiblefrog
Going home to la familj
Idag åker jag hem till familjen över helgen och överröser hunden med pussar på nosen och huvudet.
Kan hända att jag träffar på två rumpnissar där också (alias småsystrar) som får en puss.
Eller en spark.
Beror helt på situationen.
Yours sincerely invisiblefrog
Självkänsla
Jag åt kladdkaka till frukost idag. Borde jag ha dåligt samvete?
Borde jag titta på min otränade och lite fladdriga kropp och må dåligt?
Borde jag hata min putmage, mina skavanker, min stora nästa, mitt rufsiga hår och smågula tänder?
Borde jag straffa mig själv eftersom jag inte når upp till kraven på yttre apparition?
Borde jag straffa mig själv eftersom jag inte når upp till kraven på yttre apparition?
Fuck no! Jag tänker inte anpassa mitt utseende eller livsstil efter vad andra tycker.
"OHÄLSOSAM, shit hur kan du föresrpåka ohälsa?! Alltså om du bara tränade lite och käkade en morot då och då kanske du kan få en lika snygg och platt mage som mig tihi"
"OHÄLSOSAM, shit hur kan du föresrpåka ohälsa?! Alltså om du bara tränade lite och käkade en morot då och då kanske du kan få en lika snygg och platt mage som mig tihi"
Tja jag är rätt så ohälsosam om man ser det ur en synvinkel, jag har inga problem att gotta mig med godis, bakverk, pizza och chips. Mitt i veckan till och med. Men jag har heller inga problem med att laga husmanskost flera dagar i veckan, framförallt dricka vatten vid måltider och älskar promenader.
Jag tänker njuta av mitt liv (om det nu så innebär att äta fett och socker till frukost ibland eller få en adrenalinkick av en löptur), hoppas att ni gör det valet med.
Yours sincerely invisiblefrog
Word of the day
"Lägg allt du gör i Herrens hand,
så kommer dina planer att lyckas"
Ordspråksboken 16:3
Yours sincerely invisiblefrog
Utanför trygghetszonen
Middagen ikväll blev pizza och de som känner mig vet att jag har tre alternativ när det gäller pizza:
- Calzone
- Inbakad Vesuvio
- Calzone
Tänkte därför överraska folk med att jag var exotisk idag. Någorlunda i alla fall. Kycklingpizza med bearnaisesås. So freaking good, NO KIDDING!
Jag käkade upp den innan jag hann ta bild på den så här är mina awesome paintskills igen.
Yours sincerely invisiblefrog
Jobb? Sånt gör väl inte grodor?
Tänka sig att det gör de visst! Sitter faktiskt just nu på jobbet och väntar på att dagens föredrag i en alpha kurs ska börja.Vad är det egentligen jag jobbar med?
Som vissa kanske minns gick jag på chalmers förra året och i våras. Civilingenjörsutbildningen i kemiteknik för att vara exakt (eller snarare fancy höhö). Sanningen är att efter jul någon gång orkade inte min kropp eller psyke med all press, stress och plugg och man kan nästan säga att jag gick in i väggen (slutade gå på föreläsningar, kuggade tentor, krockade med en tegelvägg efter att jag tappat mina glasögon etc).
Som vissa kanske minns gick jag på chalmers förra året och i våras. Civilingenjörsutbildningen i kemiteknik för att vara exakt (eller snarare fancy höhö). Sanningen är att efter jul någon gång orkade inte min kropp eller psyke med all press, stress och plugg och man kan nästan säga att jag gick in i väggen (slutade gå på föreläsningar, kuggade tentor, krockade med en tegelvägg efter att jag tappat mina glasögon etc).
En dag träffade jag på en kär vän i kyrkan som tipsade mig om något som heter volontärår. Jag vet det låter jättefancy, typ Afrika, men det hela handlar om att man i ett år arbetar som volontär i en församling i Sverige mot en mindre summa pengar (hyra, resor till och från jobbet och en liten fickpeng efter skatt). Jag sökte, gick på intervju, besökte en församling och simsalabim var jag anställd efter sommaren. Har på papperet uppehåll från chalmers men kommer förmodligen inte gå tillbaka dit. Eller jo det kommer jag nog förresten eftersom mina favoritbaguetter säljs där.
Okej om jag återgår till frågan om vad jag jobbar med så är det enkla svaret "Hej jag heter Mia och jag är volontär" (vilket förövrigt är en mening jag sagt alldeles för många gånger) men det ger ju inte en så stor inblick i vad jag faktiskt gör. Samtidigt vill jag inte skriva ut för mycket för jag vill skilja på mitt arbetsliv och privatliv (icke att förglömma sekretess grejs) men här är en liten sammanfattning av mina arbetsuppgifter:
- Öppen förskola, fritids, babyrytmik samt sång, dans och drama för 7-10 år.
- Konfirmander, ungdomsgrupp (14- forever vilket även brukar kallas 25, 26).
- Gott och blandat (typiska arbetsuppgifter såsom köpa godis som motsvarar bibelns böcker).
Jag trivs helt ärligt jättebra på mitt jobb. På vilket annat jobb kan man komma in helt dyngsur om fötterna och därefter gå omkring helt barfota och förpesta luften för sin omgivning, utan att få konstiga blickar?
Ni får en bild på mina dyngsura fötter. Humor på så hög nivå att man måste stå på tå för att förstå.
Yours sincerely invisiblefrog
Skamsen groda
Efter lite påtryckningar av en kär vän har jag bestämt mig för att börja blogga regelbundet igen. Ber superduperhyper mycket om ursäkt för att jag övergivit min älskade grodblogg så här länge.
Ironiskt nog hinner jag inte skriva allt för mycket i det här inlägget eftersom jag ska börja promenera mot jobbet om åtta minuter. Därför tänkte jag istället göra förslag på rubriker på inlägg som kommer komma inom en nära framtid. Om ingen av er få läsare har några andra förslag på ämnen att skriva om såklart. Då skriver jag hellre om det.
Just kidding. Jag är diktator i min blogg och därför bestämmer jag ändå vad inläggen ska handla om i slutändan HA. (Är dock en ganska lättövertalad människa och därmed en usel diktator så det skadar aldrig för er att testa få mig att skriva om morötternas makt i samhället. Om ni är tillräckligt duktiga på att övertala mig.)
Mina förslag är annars följande:
Ironiskt nog hinner jag inte skriva allt för mycket i det här inlägget eftersom jag ska börja promenera mot jobbet om åtta minuter. Därför tänkte jag istället göra förslag på rubriker på inlägg som kommer komma inom en nära framtid. Om ingen av er få läsare har några andra förslag på ämnen att skriva om såklart. Då skriver jag hellre om det.
Just kidding. Jag är diktator i min blogg och därför bestämmer jag ändå vad inläggen ska handla om i slutändan HA. (Är dock en ganska lättövertalad människa och därmed en usel diktator så det skadar aldrig för er att testa få mig att skriva om morötternas makt i samhället. Om ni är tillräckligt duktiga på att övertala mig.)
Mina förslag är annars följande:
- Jobb? Sånt gör väl inte grodor?
- Kan grodor snusa och vad händer när de dricker rödvin?
- Random skit en groda gör på dagarna.
Inte illa va? Åå vilken olidlig spänning det kommer vara för er att vänta på mina inlägg. Tycker nästan synd om er.
Mina åtta minuter blev just minus tre minuter. Min tidsplan har alltså blivit lidande, fatta vilka uppoffringar jag gör för er!
Yours sincerely invisiblefrog
2 år <3
Ja jag vet, över en månad sen senast jag skrev. Ehe. Tjenare dammråttor.
Hinner inte skriva något längre för ska strax på personalmöte (yes jag har ett jobb nu... eller ja... jobb... hm... berättar i ett annat inlägg). Idag är det två år sedan jag och Johannes blev ihop, känns som om det var igår.
Hinner inte skriva något längre för ska strax på personalmöte (yes jag har ett jobb nu... eller ja... jobb... hm... berättar i ett annat inlägg). Idag är det två år sedan jag och Johannes blev ihop, känns som om det var igår.
Älskar dig <3
Yours sincerely invisiblefrog
Nu är ni nyfikna
Blev en bloggpaus här på lite mer än vecka. Har spenderat en vecka med ett galet underbart gäng nere i Malta och svettats bort var och varannan sekund. Riktigt bra resa måste jag säga och en chans att lära känna nya härliga människor! Ska jag skriva om allt som hänt skulle jag vara tvungen att sitta här hela natten och eftersom jag tillbringade föregående natt på en buss utan sömn är jag inte jättetaggad för att göra det. Här följer några utvalda händelser:
- Vi sjöng på en katolsk gudstjänst och fick applåder.
- Vi träffade härliga ungdomar som bjöd på många intressanta samtal och guidningar.
- Vi fick äran att sjunga på två handikappscenter och det berörde alla iblandade.
- Jag hade brottningsmatch med ett säkerhetsbälte där slutresultatet blev 1-1.
- Alla i gruppen insåg att vägarna i Malta kanske inte riktigt är anpassad för att köras på. Alls.
- Jag svettades så mycket att det såg ut som jag badat var och varannan timme.
- Jag slog rekordet från förra året och badade dock bara EN gång!
- Trots en gemensam sökning av hela Gozo hittades inte mina älskade fruktjuicegrisar.
- Kameror riktades mot min svettiga nuna alldeles för ofta.
- Gud var väldigt närvarande och åtminstone jag fick en djupare relation med Honom.
- Sist men inte minst: jag brände mig inte.
Jag tog inte med mig kameran eftersom jag ändå inte tycker om att ta kort så här får ni lite bilder från förra året istället. Enjoy!
Galet vad jag kommer sakna den här gruppen av människor som jag reste med. Tur att de bara bor 45 minuter bort så jag kan komma och våldgästa de någon gång i månaden och se till så de uppför sig. Nu väntar andra äventyr för mig och jag är väldigt laddad inför ett år av nya erfarenheter, nya vänner, ny kunskap och framförallt ett år tillsammans med Gud.
Yours sincerely invisiblefrog
Lalalala rubrik
Hej igen allesammans! Nu är jag och Johannes hemma från Karlstad efter en underbar helg med underbara vänner. Har inte tillgång till kamerasladden för tillfället så bilder kommer vi ett senare tillfälle. Och med ett senare tillfälle menar jag typ imån.
Just nu ligger det en pastagratäng i ugnen som Johannes gjort och sedan ska min kladdkaka med marängtäcke (yes du läste rätt, marängtäcke <3) in och gotta sig. Kanske får ni bildbevis imån, beror på hur misslyckad den blev.
Har lite småångest över att ha ätit så mycket onyttigt VARJE dag i flera veckor (no kidding) men tja gjort är gjort liksom. Lika bra att bara stryka ett streck (höhö humor) över det och tänka att jag ska jobba på att bli lite nyttigare efter sommarn. Inte för att gå ner i vikt (ursäkta stöddigheten men min kropp är drop dead gorgeous i mina ögon) utan för att ta hand om insidan och få mer energi. Käkat sallad till lunch två gånger senaste veckan, det chockade kroppen lite kan man säga. Dock dränkte jag skiten med dressing, sallad utan dressing smakar seriöst apa.
Yours sincerely invisiblefrog
Nästa hållplats: Karlstad
Upptäckte nyss att jag lyckats lämna en bläckpenna i väskan med själva spetsen ute så att bläck läckt ut och därefter färgat av sig på ett utav mina favoritlinnen. Jättekul. Verkligen.
Aja shit happens. Om en timme slutar Johannes jobba (han jobbar hemma idag) och då är det snabba puckar att packa in madrass, kuddar, täcke, dammsugare och lite annat smått och gott för att sedan fara iväg till Karlstad! Måste stanna till hemma hos mig och hämta min plånbok bara (KLANT). Min bästa vän Emma och hennes sambo Marcus flyttade nämligen igår och kände för lite sällskap i helgen. Och vem är jag att tacka nej till underbart sällskap och en helg bort från götet?
Jag ser ut som en gödselstack i håret just nu och glömde sminket hemma as well (KLANT) så ni får förnöja ögonen med en bild från juni där jag såg helt okej ut.
Eller ja, bortsett från psykoblicken och den sjukt märkliga vinkeln på armen. Shit happens.
Yours sincerely invisiblefrog
Awesome day is awesome
Har haft en väldigt härlig dag idag! Först var jag med världens bästa Lina och flummade runt. Älskar att ha vänner som jag kan vara mig själv med, där man får lov att vara lite galen eftersom de är lika galna! Gillar dig tjejen!
Hittade mina drömmars man men var tvungen att behärska mig. Har ju pojkvän för tusan. Men visst är han vacker?
Sedan fick jag finbesök av två bustroll i min lite småstökiga lägenhet. De kan ha hetat Cecilia och Matilda men det är bara en vild gissning, säger vi!
Tänkte avsluta med att berätta att jag lyckades glömma min plånbok hemma när jag nu på kvällen åkte till Johannes, så ni inte tror att jag helt plötsligt blivit mindre klantig. Har dessutom ansvar att laga mat idag, det lär bli intressant.
Tack till alla fina människor som gjorde den här dagen till något awesome!
Yours sincerely invisiblefrog
Vinnare
Min fina vän Elin gissade rätt på vilket land jag åker till nästa vecka och ska därmed få en muffin! (Ni kan väl ignorera mitt klantiga svar till hennes kommentar där jag missuppfattar allt, som vanligt).
Rätt svar var alltså risets hemstad, med andra ord Ris á la Malta (inte Kina).
Grattis Elin, lovar att ha en muffin med mig nästa gång vi ses!
Eftersom jag är lite kort vad gäller bilder på muffins får ni njuta av min pepparkaksgris istället.
Yours sincerely invisiblefrog
Priset för årets klantigaste människa går till...
Mig. I år går priset för årets klantigaste människa till mig, har jag själv bestämt. Självklart ska ni få en förklaring men med ett varningens ord - det kommer vara en rätt så virrig och stökig text. Känsliga MVG barn i svenska varnas för bristande grammatik, meningsuppbyggnad och fjortisspråk. Äh who am I kidding, jag är ett MVG barn i svenska (för er yngre med nytt betygsystem, B och A barn).
Igår var jag stolt över mig själv. Jag var stolt över att jag beslöt mig för en sak och sedan fullföljde den saken. Allting började med att jag skulle hämta en klänning hemma hos Johannes samt dra till köpcentret som ligger en 15-20 minuters promenad från hans lägenhet. (Bara för att klargöra, jag har ett busskort som gäller inom Göteborgs kommun och Johannes bor strax UTANFÖR Göteborgs kommun jag har därför inget färdbevis som gäller i området där han bor). Allting går finemang till en början. Jag hämtar klänningen, passar på att byta väska (ja jag är tjej, vi gillar att äga flera väskor) och traskar sen bredvid min prins och hans cykel in till köpcentret. Får fixat allt jag skulle fixat och hemfärden tar vid.
Det är nu beslutet jag var (just det, var inte är) stolt över dyker upp. Jag hade nämligen 3 alternativ för att kunna ta mig hem.
Det är nu beslutet jag var (just det, var inte är) stolt över dyker upp. Jag hade nämligen 3 alternativ för att kunna ta mig hem.
- Tjuvåka den första biten till Göteborg
- Gå bort till kommungränsen och ta bussen därifrån
- Gå en längre sträcka tillsammans med Johannes samt cykel för att sedan ta spårvagn
Jag valde nummer tre och alla som känner mig vet att jag avskyr motion och undviker det helst helt och hållet. Därför var det överraskande när jag började lunka på där hela vägen (okej jag klagade och fick lite snålskjuts på Johannes cykel då och då men om vi bortser från det) och jag var väldigt stolt över mig själv. "Det här ska jag minsann blogga om" tänkte jag förnöjt och var sådär lagom stöddig. Tog faktiskt lite mer än en timme!
Jag kom så småningom fram till spårvagnshållplatsen och bestämde med prinsen att mötas utanför hemköp där hemma. Väl på spårvagnen inser jag en sak som gjorde att jag inte längre var så vidare stolt över mig själv. Om ni minns så bytte jag ju väska hemma hos Johannes? Jag fick med mig plånbok och annat smått och gott dock varken busskort eller nycklar. Ni kan bara föreställa er känslan i maggropen som infaller sig när man måste ringa upp sin prins och generat meddela att han måste cykla hem och hämta nycklarna och kortet. "Det här ska jag minsann inte alls blogga om" tänkte jag då och var sådär lagom skamsen. (Ha tji på mig för här sitter jag och skriver, minsann!)
Så slutar den här historien med att jag satt en timme väntandes på en bänk och Johannes hade väldigt ont i benen. Sedan åt vi fisk. Sprödbakad för den delen.
Yours sincerely invisiblefrog