Jag är en ganska aktiv läsare av bloggar. En bloggaholic skulle man kunna kalla det. I början var det på grund av nyfikenhet men nu är det mer ett roligt tidsfördriv. Det är som att läsa små dokumentärer om olika människors personligheter och liv. Här finns de modegalna, lattesurplande och charterresande stureplantjejerna, de eftertänksamma och unga filosofibloggarna, de allmänt tokiga och ironiska humorbloggarna etc. Det finns nog en blogg om allt. 

Jag kommenterar däremot aldrig bloggar. Har aldrig känt behovet att vara tvungen att skriva någon mening eller två efter att ha läst ett inlägg och barnmat. Men idag var det väldigt nära att några ord slank ur mig. Väldigt nära.

Tittar man på kommentarer på bloggar skulle man för att göra det enkelt för sig kunna dela in de tre olika grupper. Den första gruppen är peppande och positiva kommentarer som är till för att glädja eller hjälpa skribenten till inlägget. De kan innefatta lovord, råd, konstruktiv kritik eller ett helt enkelt "håller med". Den andra gruppen är negativa och elaka kommentarer vars enda syfte är att trycka ner skribenten till inlägget så mycket som möjligt. De kan innefatta förolämpningar, kränkningar eller ett helt enkelt "idiot". Den sista gruppen är kommentarer där folk bara länkar sin blogg, och har oftast inte ens läst inlägget. 


Just den andra gruppen är anledningen till det här inlägget. 

Det finns en blogg som handlar om en ung mamma. Hon får dagligen kommentarer som ser ut såhär "du är ju helt jävla dum i huvudet", "psykopat", "hoppas SOC tar din fula unge ifrån dig, hora!", "Du borde inte få lov att ha barn" etc. 

Nu nyligen har denna mamman varit på date med en kille och skrivit om det på bloggen. Självklart rasade folk över det, trots att samma människor nyss rasade över att hon inte tog sig ur sitt tidigare destruktiva förhållande. Det fanns vad jag skulle kalla fruktansvärt omogna människor som kommenterade väldigt onödigt elaka saker.