Goder afton!

Just nu känns det som någon proppat mig full med sömnpiller och sedan sjungit vaggvisor i flera timmar för ligger snart med huvudet på tangentbordet och snarkar. Har haft en väldigt mysig dag med min andre hälft idag! En lunch på stan och sedan bio där filmen "Cockpit" avnjöts till en STOR förpackning med popcorn. To be honest var jag mer intresserad av att trycka truten full av dessa smöriga läckerheter än av att se filmen. De snuttar jag hann se mellan varje näve salt var dock överraskande bra! 

På kvällskvisten fick jag suget att baka och simsalabim var en vispgrädde köpt och en kladdkakssmet gjord. Sedan skämdes jag i en halvtimme över att jag hällt smeten i en form som var för stor för min miniugn (kokvrå ni vet) medan Johannes flyttade över smeten till muffinsformar. Tjurade sedan en stund i badrummet över att jag inte har elvisp medan min käre man vispade grädden för hand. Ni kan inte tänka er känslan jag fick när jag sedan insåg att jag för sjutton gubbar har en stavmixer. Blev så arg att jag vägrade smaka på en enda muffins och käkade istället morötter med dipp samt sallad från igår samtidigt som jag muttrade ilskna ord stup i kvarten. 

Har inte riktigt orkat ladda kameran så skänker er en gammal bild. 

 

 

Förresten, gissa vart jag åker med ett underbart gäng människor nästa vecka? Jag ska ge er tre ledtrådar:

 

1. Svettfläckar kommer vara vanligt förekommande.
2. Brännskador likaså. 
3. Jag var där förra sommaren också. 

Ligger just nu och lyssnar på musik med en filt omsorgsfullt lindad runt mina sönderbrända ben. Kom hem till götet för några timmar sedan och har inte gjort så mycket mer än att ligga och läsa bloggar samt gny av smärta varje gång jag rör mig. 

 

Dagen började med ett stopp så att jag kunde införskaffa skor med hela sulor (glömde skriva det igår men mina skor jag hade på mig under äventyret är nu så pajja de kan bli), blev ett par svarta sandaler som passar både min hårfärg och kapaciteten hos min plånbok. Drog sedan in på willys för att dels köpa färdkost och lunch till mig dels en present till min älskade pappa som fyllde år igår. 

Färdkost: Tom och Jerry kex. 
Lunch: Drickyoghurt.
Present: Hallon- och lakritsbåtar (innan ni säger att jag är snål borde ni beakta att det är hans favoritgodis).

 

Sedan ville tydligen Johannes också ha lunch så då styrde vi in hyrbilen på första bästa burger king och fixade det innan färden fortsatte till Ulricehamn. Där hade mina älskade föräldrar erbjudit sig att hämta upp oss strandsatta små äventyrare och då händer det konstigaste någonsin. 

Eller okej konstigt är kanske fel ord men verkligen ett sånt där tillfälle där man bara måste utbrista "skojar du eller" cirka fem gånger varannan minut. Det ringde i Johannes mobil och där meddelades det att hans skrothög till fordon var färdiglagat och att det bara var att komma och hämta den (efter att plåga plånboken först då). Toppen eller hur? Bara den lilla detaljen att mina föräldrar var så gott som framme vid Ulricehamn när telefonsamtalet kom och där gick vi från att inte ha något färdfordon till att ha två. 

Jag gjorde såklart det enda vettiga i den här situationen - åkte med föräldrarna. Deras bil har ju en fungerande AC. 

 

 

Snipp snapp snut så var äventyret slut. 

 

 

Hejsan hoppsan alla grodläsare! Skrev ju senast att jag skulle iväg på äventyr och det får man verkligen säga att jag  gjort, kanske lite för mycket till och med. Jag kan la köra hela historien från början till ja nu eftersom det inte riktigt är slut än. Varning för lång text (fast knappt en femtedel av vad som finns på Johannes blogg, jisses den människan gillar att skriva). 

 

Allt började med att jag och prinsen (Johannes) packade ihop oss i hans rostiga gamla golf och gav oss ut på vägarna med siktet inställt österut där hans föräldrar bor. Det första jag inser är att värmen kommit smygande till Sverige lite som en brakfjärt gör. (Ni vet sådär att man inte anar något till en början och sen slår lukten till med en hejdundrande kraft.) Solen valde att gassa bara på min sida av bilen och med urkass aircondition (nästintill obefintlig) tog det inte lång tid innan bilresan förvandlades till en mardröms bastu och jag till en grinig barnunge. 

 

Vid Borås flyttade jag mig till den skuggiga sidan av baksätet och fick pusta ut cirka 5 minuter innan Johannes brister ut i ett "hm något är fel på bilen" och kör in mot vägkanten (tack och lov i skuggan av skog, ljuvliga skugga). Det hela slutade med att vi blev bärgade till Ulricehamn och där kom de underfund med att bilens generator suger apa. Blev till att hyra en liten bil från Toyota strax bredvid (av världens kanske skönaste bilförsäljare om jag får tillägga) för att ta oss fram till vårt mål. Väl framme blev det grillat till middag, alltså ett väldigt bra avslut på dagen. 

Läser du fortfarande? Ja men fortsätt då för all del att läsa om idag också om du vågar och orkar (du blir belönad med bilder i slutet, lovar).

Hela dagen idag har spenderats med Johannes och hans föräldrar på en ö, vi åkte ut med deras två båtar och gjorde allt som man ska göra på en ö. Solade, badade, åt, spelade yatzy (JAG VANN), åt, trampade på barr, trampade på pissmyror och fikade. Riktigt härligt, minus pissmyrorna. Imån blir det hemfärd till götet igen. Undra hur det ska gå eftersom hyrbilen ska lämnas i Ulricehamn. Spännande. 

 

 

 

Tänkte avsluta med att visa lite mer av zebraklänningen eftersom jag är totalt tokig i den. 

 

 

Ha lite överseende med den sura minen, hade försökt ta bild i 30 min och tröttnade tillsist.

 

 

 

Idag ska jag och prinsen ut på äventyr. Eller ja det förutsätter att prinsen faktiskt går upp vilket han ännu inte gjort. Jag försökte underhålla mig själv med camen för en stund sen eftersom jag redan är klar och redo.

 

 

 

 

 

Det var ju kul sådär två minuter. Vad tusan ska jag hitta på nu? 

 

Klänningen på bilden är nyinköpt och som den uppmärksamme kanske märker är det rosa zebror på. Me gusta. 

 

 

 

Att ha frågestund när man i snitt har 2-4 läsare är ungefär lika idiotiskt som att bränna tungan på maten varje gång man ska provsmaka. Eftersom jag redan har uppfyllt min idiotkvot vad gäller det sistnämnda så tänker jag inte ha någon frågestund. Men då jag är minst lika besatt av att berätta om mig själv som alla så kallade "storbloggare" så tänkte jag köra en form av intervju med mig själv. Enjoy. 


"Hej grodan, trevligt att ha dig här!"
Äh ja, trevligt att vara här också!. I min säng. 

"Så berätta nu, vem är egentligen grodan?"
Det där är ett rätt så stort område, vet inte riktigt var jag ska börja. 

Hm okej. På dagis var jag lite av en vilde: rymningsförsök, slogs med spadar, snurrade min gosedjursapa i svansen tills den gick av, kletade grön färg i ansiktet och skrämde skiten ur de mindre barnen genom att agera monster osv. Har alltid varit lite av en babbelmaja, svårt att hålla käften - i alla fall hemma. Fråga min familj bara. 

 

 

Stor och stor. Den är väl mer åt lagom hållet. Inte för liten, inte för stor. 5 barn: 4 flickor och 1 pojke där jag är mellanbarnet (och coolast såklart höhö) och två störtsköna göteborgare till föräldrar. Har dessutom sammanlagt under en lång tidsperiod haft 3 hundar, 3 katter, 3 fåglar och en kanin. För tillfället är det tre djur som ligger och latar sig hemma hos mina föräldrar: Maja (vit katt, äldst och den som bestämmer), Lizzie (hund, yngst och också nämnd som allätare) och Hugo II (förbaskade skitfågel som pappa envisas med att behålla). 

 

 

Det är något som är extremt viktigt för mig och som påverkar mitt liv varje dag. Att alltid ha en klippa bakom sig som tar emot när jag faller, att känna att det inte tar slut vid döden, att mitt liv har en mening. Jesus är någon som går med mig genom allt som kommer i min väg och jag älskar honom. Fett stolt kristen kan man också kalla det. 

 

 

Beror på vad bra betyder. Jag kan laga ätbar mat, och vid tillfällen även välsmakande. Mina systrar däremot är mästerkockar varenda en... snorvalpar. 

 

20 men skiftar mellan 15 och 30 i personligheten olika dagar. 

 

Vadå? 

 

Okej okej, skiftar mellan 4-40 i personligheten, nöjd? 

 

"Hur såg det ut när du senast lekte med din dators cam?"

Ungefär såhär.

 

Det där var väl lite bitchigt med tanke på att det är jag som betalade godiset du tryckte i dig förut men visst, shoot.

 

Känsliga läsare varnas. 

 

 

 

Slut på intervju. 

 

Sådär ja. Nu vet ni lite mer om mig. Något mer säger jag inte så undrar ni något får ni fråga. 

 

 

Nej, jag vet, en ren lögn. Jag kommer säkerligen skriva ut massor mer utan att någon frågar. 

 

 

 

När man ligger i famnen på den man älskar, lite småledsen över finnen på hakan, och han viskar ordet precious i ens öra och sedan kysser en i nacken - det är sånt som gör att jag frivilligt tar på mig uppdraget att städa toaletten. 

 

 

Nu är det dags för matlagning här borta. Kvällens middag består av lasagne á la Mia - vanlig lasagne men där köttfärsåsen är den min familj gör (mer barnslig men sjukt god). Kanske en kyss till dessert? Nej fy det där lät töntigt romantiskt.

 

Äpple får det bli för käkade glass med strössel och kolasås till lunch. Best lunch EVER. 

 

 

Tjollahopp! 

De senaste tre veckorna har jag haft fullt upp med mina sista konfirmander i Stora Höga. Underbar grupp på 5 tjejer med skön humor måste tilläggas! Jag kommer börja som volontär i en församling i Göteborg nu i höst och har därför inte tid att fortsätta som fadder/fadderledare i the Big High. Är galet taggad. Lite sådär ultramegasupertaggad. 

Hoppade ju av Chalmers (om mamma läser: uppehåll) och det är nog det bästa beslutet jag tagit! Inget illa menat mot skolan men kemiteknik var inte min grej. Teknik var inte min grej. Trots att jag älskar matte. Funderar på väldigt många andra alternativ till nästa år när volontäråret är över: gymnasielärare, översättare och/eller tolk, teaterhögskola (ehehe I wish...), ekonom, någonting i kyrkan etc. Lite läskigt när man inser hur mycket utbildningar som finns. Lägger allt i Guds händer och ser vad som händer (lek med ord, me gusta).

 

 

 

Nu tänkte jag fortsätta med dagens morgonuppdrag - väcka Johannes. Med tanke på att jag vaknade 4 imorse och såg att han fortfarande inte gått och lagt sig då känns det rätt hopplöst. 


Yours sincerely invisiblefrog