Fika, någon?

Ibland önskar jag att jag hade varit någon annan för en dag. Inte för att jag tycker att alla andra människor verkar så hemskt mycket coolare än mig, utan för att det hade varit intressant att se hur jag hade blivit bemött som en annan person. Bemötandet hade kunnat besvara frågor som jag länge funderat på. 


Fråga nummer ett: Påpekar folk att man går inåt med fötterna (on a daily bases) för någon annan än mig?


Fråga nummer två: Är det bara jag som får bitchblickar när jag råkar stå där bussen stannar?


Fråga nummer tre: Finns det fler än mig som blir bemötta av höjda ögonbryn när man meddelar att man avskyr att fika?

Just den sista frågan är rätt så intressant. Jag har aldrig träffat en annan människa än just mig själv som inte ser något positivt i att sätta sig på något random café och ta sig en kopp kaffe med bulle. Antingen gör det mig till den enda café/fik-pessimisten eller så gömmer de andra sig för mig. Man kan fråga sig varför jag inte tycker om denna klassiska fikaaktivitet. Jag tror det helt enkelt beror på själva konceptet. Att sitta och glo på folk när man trycker in en fet chokladboll i käften samtidigt som man försöker se elegant ut och inte spilla allt för mycket pärlsocker, nja inte riktigt min grej. Jag är mer en "let us köpa the fika on coop forum and then eat it outside on a random parkbänk"- människa (oj vad stolt min engelska lärare kommer bli när hon ser den meningen!). 

Hellre baka än köpa kaka.
Hellre baka än köpa kaka.

Innan jag får en massa kaffesurplande fikaälskare på mig är det bäst jag avrundar. Och vad passar bättre än att säga "Good byes fågelbajs"? Antagligen tusen andra saker...

Yours sincerely invisiblefrog

Tell me lies, tell me sweet little lies

Lie to me

Lie about my tummy
Lie about my waste
Lie about my ankles
Lie about my face

Lie about my hands
Lie about my eyes
Lie about my hair
Lie about my thighs

Lie about my apperance
I give you my permission
Cause I don't see the beauty
You speak of in your vision

Lie to me darling, it makes me feel good.

// invisiblefrog


Lite deppig stämning över det här inlägget. Slänger in ett skämt som min kloka andra hälft skrev till mig någon dag jag var uttråkad.

"Tjejer borde älska matematiker."

"Öh, jaha?"

"Ja, tänk vad många satser de kan prestera!"


Ingenjörshumor alltså... 


Yours sincerely invisiblefrog



Beslut för morgonpigg pojk-flickvän.

Hur väcker man en seg partner?

Ska man:


a) Krama kärleksfullt och pussa på honom/henne tills han/hon inser att man själv är bättre än drömmen.


b) Peta på diverse kroppsdelar samtidigt som man säger "vakna, vakna, vakna".


c) Skrika högt och hota att man äter upp den sista biten av marängtårtan.


d) Hälla en kanna iskallt vatten över honom/henne.



Jag tror det får bli alternativ c för min del. Minus skrikandet och hotandet då.


Yours sincerely invisiblefrog

This, is me


Jag blundar.
Jag ser.
Jag tvekar.
Jag kör.
Jag felar.
Jag klarar.
Jag hatar.
Jag älskar.
Jag existerar.
Men huvudsaken är att jag lever.
// invisiblefrog


Mitt liv är inget speciellt. Jag röker inte, hänger inte på krogen och bryr mig faktiskt om skolan. Vissa kallar mig nörd, andra säger att jag är smart. Vissa kallar mig no-lifer, andra tycker att jag inte är rädd för att vara mig själv. Vissa kallar mig blyg, andra kallar mig självständig. Oavsett vad folk tycker och tror om mig så stämmer det mesta inte. Kanske är det därför jag skriver det här? För att jag vill visa vem jag verkligen är. Eller kanske tycker jag att mina tankar ibland är värda att dela med mig av? Eller kanske, ja kanske, är jag sjukt uttråkad. Oavsett anledning, så hoppas jag att det förgyller åtminstone någons dag att gå in på min blogg. Och om det inte gör det? Tja, då är inte det jordens undergång. Nu ska jag lägga mig i soffan med en bit marängtårta och avnjuta den fantastiska aktiviteten, TV.



Yours sincerely invisiblefrog

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0