One step at the time
Livet bjuder dig på en bergochdalbana.
Det pirrar i magen av förväntan när det går uppåt.
Sedan kommer den skräckinjagade färden neråt.
Men ibland kan det hända att vagnen fastnar mitt i nerfärden.
Att man inte vänder tillbaka upp igen.
Oavsett hur länge man sitter fast så känns det obehagligt.
För att få fart på vagnen behöver man hjälp.
Hjälp utifrån, från medmänniskor omkring en.
Och långsamt igen börjar vagnen rulla och vända uppåt.
Och det är så jag tror att man orkar med livet.
Med hjälp av familj, vänner och andra i ens närhet.
Glöm bara inte att ta ett långsamt steg i taget, det löser sig tillslut.
// invisiblefrog
Det pirrar i magen av förväntan när det går uppåt.
Sedan kommer den skräckinjagade färden neråt.
Men ibland kan det hända att vagnen fastnar mitt i nerfärden.
Att man inte vänder tillbaka upp igen.
Oavsett hur länge man sitter fast så känns det obehagligt.
För att få fart på vagnen behöver man hjälp.
Hjälp utifrån, från medmänniskor omkring en.
Och långsamt igen börjar vagnen rulla och vända uppåt.
Och det är så jag tror att man orkar med livet.
Med hjälp av familj, vänner och andra i ens närhet.
Glöm bara inte att ta ett långsamt steg i taget, det löser sig tillslut.
// invisiblefrog
Yours sincerely invisiblefrog
Kommentarer
Trackback
