Varför måste man sätta rubrik... onödigt

Tystnadens mur

Tystnaden var uppbyggd av sorg och förtvivlan, av smärta och av tårar
Den kvävde ljudet av flickans andetag, ljudet av hennes hjärtas slag

Kompakt som en betongvägg som stänger ute allting från omvärlden
Desperat började flickan skrika, försökte bryta tystnaden med sin röst

Men ljudlösheten låg kvar oberörd, då den endast fanns inom henne
Sten för sten hade hennes själ staplat, för varje gång det sved

För att skydda henne, för att rädda henne, från ord och ljuds ondska
När den inre tystnadens mur väl är uppbygd, kan den inte rivas ner

Ord och fnysningar kan såra mer än vad folk tror.






Inte för att typ klanka ner på mitt två år yngre jag, men kunde jag aldrig skriva något glatt? Seriöst grodan den yngre, hur mådde du egentligen? Ät lite chips så ser du att det blir bättre. Eller vänta lite nu, ät inte det, då blir ju JAG tjock!

Tråkigt? Jag? Pyttsan. Gick ju till och med en lång promenad i två timmar förut. Hur kul kan man ha liksom? 


Yours sincerely invisiblefrog



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0