Jobb? Sånt gör väl inte grodor?

Tänka sig att det gör de visst! Sitter faktiskt just nu på jobbet och väntar på att dagens föredrag i en alpha kurs ska börja.Vad är det egentligen jag jobbar med?

Som vissa kanske minns gick jag på chalmers förra året och i våras. Civilingenjörsutbildningen i kemiteknik för att vara exakt (eller snarare fancy höhö). Sanningen är att efter jul någon gång orkade inte min kropp eller psyke med all press, stress och plugg och man kan nästan säga att jag gick in i väggen (slutade gå på föreläsningar, kuggade tentor, krockade med en tegelvägg efter att jag tappat mina glasögon etc).
 
En dag träffade jag på en kär vän i kyrkan som tipsade mig om något som heter volontärår. Jag vet det låter jättefancy, typ Afrika, men det hela handlar om att man i ett år arbetar som volontär i en församling i Sverige mot en mindre summa pengar (hyra, resor till och från jobbet och en liten fickpeng efter skatt). Jag sökte, gick på intervju, besökte en församling och simsalabim var jag anställd efter sommaren. Har på papperet uppehåll från chalmers men kommer förmodligen inte gå tillbaka dit. Eller jo det kommer jag nog förresten eftersom mina favoritbaguetter säljs där.

Okej om jag återgår till frågan om vad jag jobbar med så är det enkla svaret "Hej jag heter Mia och jag är volontär" (vilket förövrigt är en mening jag sagt alldeles för många gånger) men det ger ju inte en så stor inblick i vad jag faktiskt gör. Samtidigt vill jag inte skriva ut för mycket för jag vill skilja på mitt arbetsliv och privatliv (icke att förglömma sekretess grejs) men här är en liten sammanfattning av mina arbetsuppgifter:
 
  • Öppen förskola, fritids, babyrytmik samt sång, dans och drama för 7-10 år. 
  • Konfirmander, ungdomsgrupp (14- forever vilket även brukar kallas 25, 26).
  • Gott och blandat (typiska arbetsuppgifter såsom köpa godis som motsvarar bibelns böcker).
 
Jag trivs helt ärligt jättebra på mitt jobb. På vilket annat jobb kan man komma in helt dyngsur om fötterna och därefter gå omkring helt barfota och förpesta luften för sin omgivning, utan att få konstiga blickar? 
 

Ni får en bild på mina dyngsura fötter. Humor på så hög nivå att man måste stå på tå för att förstå.  

Yours sincerely invisiblefrog 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0